Renovera sommarstuga

På lantbruksnet hittade jag en bra lista med de solceller och solfångare som finns ute på marknaden, vet inte om den är helt komplett, men de säger i alla fall att det är alla.

http://www.lantbruksnet.se/lantbruksnet/kategori/utrustning.php?aid=451

Jag har justerat den en hel del och lagt in information. Säg gärna till om ni hittar några fel i den. Hoppas att den kan vara till glädje för att enkelt hitta till vilken lösning som är bäst för dig.

På lantbruksnet hittade jag en bra lista med de solceller och solfångare som finns ute på marknaden, vet inte om den är helt komplett, men de säger i alla fall att det är alla.

http://www.lantbruksnet.se/lantbruksnet/kategori/utrustning.php?aid=451

Jag har justerat den en hel del och lagt in information. Säg gärna till om ni hittar några fel i den. Hoppas att den kan vara till glädje för att enkelt hitta till vilken lösning som är bäst för dig.

Tre recept:
100 viktdelar hydrauliskt kalk och 450 delar sand

10 viktdelar kalk, 90 delar hydrauliskt kalk och 750 delar sand

40 viktdelar kalk, 60 delar hydrauliskt kalk och 550 delar sand

Hydrauliskt kalk kan härda utan tillgång till luft, den innehåller orena partiklar som tex lera. Den klarar av väder och vind mycket bättre än den icke-hydrauliska kalken. Vatten tränger inte lika lätt in i den, och därför är den mycket mindre känslig mot frost.

Man blandade oftast kalk och hydrauliskt kalk, men det finns exempel när man bara använt hydrauliskt kalk. Det är ett ganska starkt bruk, men inte i jämförelse med de som innehåller cement.

Användningsområde
Kan i stort sett användas överallt.

Avbarkad

Här ligger den ena bjälke uppdragen vid huset. Det som inte syns är att min lilla slitna skruttbil har tvingats dra den dit. Det gick bra, men en traktor hade nog varit bättre, eller åtminstone inte så slitna däck.

Efter detta så la vi dit några stockar på tvärsen och baxade upp båda balkarna på dem. Sen la vi på några plåtar påp bjälkarna, fäste dem med rep och stenar.

Nu får de ligga och torka till sommaren då jag behöver dem.

Avbarkning

Här barkar vi av tallen. Detta är lättast att göra på en gång efter att man fällt trädet. Det enda som var svårt var runt kvistarna.

Avbarkning in action

Avbarkning in action

Avbarkning in action

Tall som ska bli två balkar

Varit uppe i stugan och fällt en tall. Den ska bli två balkar till taket.

Två av balkarna har ruttnat till viss del, på grund av vattenläckage.

Tallen i mitten av bilden är den som jag gjort till två balkar på ca 8 meter per balk.

Kalkkvast

Bilden visar en kalkkvast. Kalkkvasten används för att fukta ytor som skall putsas eller muras.

De vanligaste varianterna
Recept 1: 100 delar icke hydraliskt kalk/1050 delar sand
Recept 2: 100 delar icke hydraliskt kalk/850 delar sand
Recept 3: 100 delar icke hydraliskt kalk/650 delar sand

Kalk/hydratkalk/luftkalk/släckt kalk
Det här är ett bruk som är svagt men mycket elastiskt. Ju mer kalk desto mer elastiskt, dvs recept 1 är mindre elastiskt än recept 3. Om du använder finkornig sand, så behövs det mer kalk, för att binda sanden (större yta som behöver bindas). Med grövre korn av sand så behövs mindre kalk (mindre yta som kalken ska binda till).

Kalk finns färdigblandad eller som torrprodukt. Det tar lång tid för bruket att härda (månader), då det endast börja härda  id ca. 7 % fukthalt.

Användningsområde
Framförallt inomhus i äldre hus. Kan användas utomhus men det behövs tillsats av luftporbildande medel eller hydrauliskt kalk för att säkerställa frostbeständigheten.

Mur och Putsbruk delas upp i fem hållfasthetsklasser.

Klass A = 12 MPa, Klass B = 4 MPa, Klass C = 1,5 MPa, Klass D =1,0 MPa, Klass E = 0,5 MPa.

Desto längre ner på alfabetet du kommer desto segare blir bruket.

Klass A är hårdast och därmed skörast, men det är inte lika poröst och är därmed mindre känslit för frost.

Klass E är mjukast och segast, det är också det bruket som användes förr till murning.

Cement, Murcement A, Kalkcement C, Släckt Murkalk E.

Av Murcement A kan du blanda bruk med hållfasthet upp till klass A, med Kalkcement C till klass C osv.

Standardcement används t ex för att blanda cementbruk.

För murning delar man in i hydrauliska och icke hydrauliska bruk.

De hydrauliska härdar när det kommer i kontakt med vatten, dvs så fort det komemr i kontakt med vatten kommer reaktionen att startas och du har en begänsad tid innan bruket har härdat.

Ett icke hydrauliskt bruk behöver luften för att härda, detta gör att de inte kan härda under vatten och du kan arbeta med det så länge som du ser till att det hålls fuktigt. Det är mindre lämpat för användning utomhus i fuktig och kall väderlek.

För traditionell murning av en murstock så användes förr vanligen icke hydraliskt kalkbruk, förutom på Gotland där deras kalk naturligt är av hydralisk art.

Av Finjas bindemedel så är det endast Släckt Murkalk E som inte är hydrauliskt.

För att få en jämn värme åt ugnen och minska risken att spisen går sönder vid hård eldning behöver ugnstaket täckas in i lerbruk.

Blanda lera, vatten, grovsalt och svarspån (svarvspån binder ihop leran). Ställ blandningen över natten.

Ta bort ringar och plattor på spisen. Pensla ugnstaket med vatten. Bred ut ett 1.5 till 2 cm tjockt jämnt lager med blandningen på taket. Strö ett lager med svarvspån ovanpå alltihopa och tryck fast det lätt med handen.

Obs! Lerbruket får inte komma bakom brännjärnet, då kan brännjärnet slå sig (Brännjärnet finns i brännkammaren och ska bytas när det blir dåligt).

Låt lerbruket torka i en vecka, sen kan du börja elda. Ta det lugnt de första gångerna.

När lerbruket spricker behöver det bytas ut.

Den våtsläkta kalken har kristaller som liknar stänglar eller tunna skivor, medans den torrsläkta kalkens partiklar har formen av odefinierade klumpar. Detta är vad Statens Institut för Byggnadsforskning kom fram till vid SEM undersökning av de två metoderna.

Många tror att man ska använda vanlig såpa och varmt vatten då man skurar golv, men det gör att träfibrerna blir mjuka.

Använd istället linoljesåpa och skura med kallt vatten för att få ljusa och fina trägolv.

En bonus är att de även blir varma att gå på.

Skillnaden mellan cement och betong är att cement är det man blandar i sand och vatten i för att det sedan härdar och blir då till betong.