Renovera sommarstuga

När väl ramverket är byggt, och kalkbruket är blandat i 1:3 förhållande så ska skorstenen muras.

Skorstenen kommer att ha en öppen spis, en bakugn, och två gjutjärnsspisar anslutna till sig.

Den kommer att ha fyra rökkanaler, där en ska användas till bakugn och den öppna spisen. En rökkanal ska användas till gjutjärnsspisen som ska stå i köket. En rökkanal ska användas till att fånga upp matos. Den sista rökkanalen ska användas till den gjutjärnsspis som ska installeras uppe för att värma övervåningen.

De delar som kommer att vara svåra med skorstenen är i första läget att få till den varmluftsväxling som jag har designat och vill bygga in i den öppna sipsen.

Efter det kommer bakugnen vara komplicerad att återskapa.

De två kåporna på var sin sida av spisen kommer vara intressanta att bygga. Det är många olika vinklar som ska bli snygga och passa ihop.

Efter det kommer den mindre komplicerade biten med de fyra rökgångarna. För att sedan avslutas med gjutjärnstunnan, som måste passas in över de fyra rökkanalerna. Eventuellt komemr det behövas göras en avslutning av skorstenen där de fyra rökkanalernas storlek minskas så att de passar in innanför gjutjärnstunnans diameter.

 

När väl gjutjärnstunnan står på marken så kan nedtagandet och återanvändningen av tegelstenarna börja.

Det är viktigt att tegelstenarna som ska återanvändas rengörs ordentligt, då nytt kalkbruk har svårt att fästa på smutsiga tegelstenar. Som tur är så är inte kalkbruk ett så hårt material som cement.

Varje lager av tegelstenar ska tas ned, och rengöras och tanken är att hela processen ska dokumenteras med stillbilder, för att sedan göras om till film.

Det är viktigt att teglet som kommer från den nedre delen av skorstenen separeras från det tegel som finns i den övre delen av skorsenen. Detta för att det tegel som den nedre delen av skorstenen är gjord av klara mycket högre temperaturer än det tegel som den övre delen av skorstenen klarar av. Blandar man dessa olika typer av tegel kommer det att leda till att teglet som själva eldstaden sedan återbyggs med spricker när du eldar.

När hela skorstenen är nedtagen, och allt tegel är rengjort kommer nästa steg i processen: Uppbyggnad av skorstenen.

De recept jag lagt upp på cement visar på hur många viktdelar cement respektive luftkalk som man bör använda. Men när du står där och ska göra cementen så lär du inte ha någon våg att väga in kalken och sanden på. Så för att räkna om från viktdelar till volymdelar så har en kompis gett mig en länk där det finns en mängd omvandlingsformler.

http://www.simetric.co.uk/si_materials.htm

Jag ska sätta mig ner och räkna om viktdelarna till volymer och sedan presentera det här, så att det enkelt går att använda de recept som jag tidigare publicerat.

Skärslev eller murslev, används för att lägga på murbruk när du murar.

Ovan ser du en skärslev från byggmax

När du blandar murbruk så behöver du en murbrukshink. Nedan ser du en hink som finna att köpa på beijer byggmaterial. Men det finns att köpa på alla bygmarknader.

brukshink, från beijer byggmarknad" src="http://www.renoverasommarstuga.nu/wp-content/uploads/2008/10/murbrukshink-beijer.jpg" alt="Ett exempel på murbrukshink, från beijer byggmarknad" width="210" height="182" />

När du måste hugga av en bit av teglet för att det ska passa in när du murar använder du en murarhammare.

Murarhammaren ser ut så här:

murarhamare från Beijer byggmaterial" src="http://www.renoverasommarstuga.nu/wp-content/uploads/2008/10/murhammare-beijer.jpg" alt="En murarhamare från Beijer byggmaterial" width="210" height="145" />

Murarhammaren på bilden är från Beijer byggmaterial

Tre recept:
100 viktdelar hydrauliskt kalk och 450 delar sand

10 viktdelar kalk, 90 delar hydrauliskt kalk och 750 delar sand

40 viktdelar kalk, 60 delar hydrauliskt kalk och 550 delar sand

Hydrauliskt kalk kan härda utan tillgång till luft, den innehåller orena partiklar som tex lera. Den klarar av väder och vind mycket bättre än den icke-hydrauliska kalken. Vatten tränger inte lika lätt in i den, och därför är den mycket mindre känslig mot frost.

Man blandade oftast kalk och hydrauliskt kalk, men det finns exempel när man bara använt hydrauliskt kalk. Det är ett ganska starkt bruk, men inte i jämförelse med de som innehåller cement.

Användningsområde
Kan i stort sett användas överallt.

Mur och Putsbruk delas upp i fem hållfasthetsklasser.

Klass A = 12 MPa, Klass B = 4 MPa, Klass C = 1,5 MPa, Klass D =1,0 MPa, Klass E = 0,5 MPa.

Desto längre ner på alfabetet du kommer desto segare blir bruket.

Klass A är hårdast och därmed skörast, men det är inte lika poröst och är därmed mindre känslit för frost.

Klass E är mjukast och segast, det är också det bruket som användes förr till murning.